Stora steg

Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar dramatiskt och antalet arter formligen exploderar.

De så kallade ryggsträngsdjuren, ryggradsdjurens förfäder, ser dagens ljus. Och nu utvecklas också nya organ som ögon, antenner och ben för första gången. Många djur har skelett, skal och taggar för att skydda sig.

Djuren blir aktiva, jagar och äter andra djur. De tar snabbt över nya miljöer och hittar nya sätt att livnära sig på. För första gången uppstår komplexa samspel mellan olika djurgrupper.

Skelett och skal

Ett skelett ger stadga åt mjukdelar och fäste för muskler. Skal och andra hårda vävnader skyddar mot rovdjur och besvärliga miljöer.

Nu utvecklas hårda skal och andra former av skelett hos många djurgrupper. Det ger dem fördelar och möjligheter att överleva i nya typer av miljöer.

Armfotingen Mickwitzia tillhör de allra äldsta skalbärande djuren som vi känner till.

Foto: Bengt Olofsson

Armfotingen Mickwitzia tillhör de allra äldsta skalbärande djuren som vi känner till.

Foto: Bengt Olofsson

Strandområden till exempel kan vara en oskyddad miljö när vattnet drar sig tillbaka eller torkar ut. Ett skal kan då minska risken för uttorkning.

Hårda vävnader bevaras väl som fossil. Därför vet vi många spännande detaljer om de skalbärande djurens utveckling. Till exempel bildas skal av flera helt olika material – kalk, kitin eller kisel.

Anomalocaris. Foto: Annica Roos, NRM

Anomalocaris, ett av de tidiga rovdjuren.

Foto: Annica Roos.

Rovdjuren kommer

De aktiva och rörliga djuren under kambrium utvecklar en helt ny förmåga: att kunna jaga och äta andra djur. Jorden har fått sina första rovdjur.

En stor fördel för dem jämfört med växtätarna är att de inte behöver äta lika mycket, de täcker sitt energibehov med mindre föda.

Trilobit, fossil. Foto: Bengt Olofsson, NRM
Trilobit, fossil. Foto: Bengt Olofsson, NRM

Trilobit med hårt skal som skydd mot rovdjur. Kambriskt fossil från Marocko.

Foto: Bengt Olofsson

För att kunna jaga måste du kunna upptäcka, söka upp och fånga ditt byte. Därför har rovdjur sinnesorgan och rörelseorgan. De måste också kunna tillgodogöra sig näringen i bytesdjuren, alltså smälta föda på ett nytt sätt. De här egenskaperna är nya för kambrium.

Trilobit med hårt skal som skydd mot rovdjur. Kambriskt fossil från Marocko.

Foto: Bengt Olofsson

Rovdjurens närvaro gör att bytesdjuren i sin tur utvecklar olika försvar. En del får hårda skal eller taggar, andra utvecklar sätt för att undvika att upptäckas, som till exempel att gräva ner sig.

Ryggsträng, ryggrad eller både ock

Hos ryggradsdjuren finns en ryggsträng tidigt under fosterutvecklingen, som sedan ersätts av en ryggrad av ben. Det är under perioden kambrium som de första djuren med ryggsträng utvecklas.

En ryggsträng är en stav som ger stöd åt ryggens nerver och djurets muskler. Alla nutida ryggradsdjur hör till gruppen ryggsträngsdjur. Till gruppen hör också några nu levande djur som saknar ryggrad, som sjöpungar och lansettfiskar.

Sjöpungen har ryggsträng under larvstadiet, men den försvinner hos de vuxna individerna. Som vuxna sitter de fast på bottnen och liknar mest en påse. Lansettfisken är det enda nutida ryggsträngsdjur som har ryggsträngen kvar även som vuxen.

Vuxen sjöpung. Foto: Nick Hobgood, cc-by-sa
Ett yngel av sjöpung. Foto: Arjan Gittenberger, cc-by-nc-sa

Överst vuxen sjöpung, under ett yngel.

Foto: Nick Hobgood, Arjan Gittenberger

Forskarna tror att både lansettfiskar och de första ryggradsdjuren sedan kan ha utvecklats från något som liknar sjöpungar, genom att stanna i det rörliga larvstadiet hela livet.

Det här är en ganska vanlig evolutionär process, att organismer behåller egenskaper från larv- eller ungstadiet upp i vuxen ålder. Ett exempel är strutsen som har kvar ungarnas duniga fjädrar även som vuxen.