Ediacara

635-541 miljoner år före nutid

De första flercelliga djuren dyker upp. I periodens slut kommer också små maskliknande varelser som är de första djur som kan röra på sig. Den biologiska mångfalden är låg, forskarna har bara hittat ett hundratal olika arter.

Här hittar du perioden ediacara när du är i utställningen.

Karta som visar var perioden finns i utställningen.

Kambrium

541-485 miljoner år före nutid

Antalet arter ökar och de så kallade ryggsträngsdjuren, ryggradsdjurens förfäder, ser dagens ljus. Nya organ som ögon, antenner och ben utvecklas för första gången. Nu lever organismer med skal, djur som kan gräva ner sig, röra sig, jaga och leva i flock.


Här hittar du perioden kambrium när du är i utställningen.

Karta som visar var perioden finns utställningen.

Ordovicium

485-443 miljoner år före nutid

Djur med skelett av ben dyker upp för första gången. Det är en grupp fiskar som kallas rundmunnar eftersom de saknar käkar. De är släkt med dagens pirålar och nejonögon. De första landväxterna utvecklas.

Här hittar du perioden ordovicium när du är i utställningen.

Karta som visar var perioden finns i utställningen.

Silur

443-419 miljoner år före nutid

Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter. De första djuren på land kommer också nu. I haven är den stora nyheten fiskar som har käkar och tänder istället för ett hål som mun.

 

Här hittar du perioden silur när du är i utställningen.

Karta som visar var perioden finns i utställningen.

Devon

419-359 miljoner år före nutid

Nu utvecklas nästan alla fiskar som är förfäder till dagens fiskarter. Dessutom kommer groddjuren som är de allra första fyrfota ryggradsdjuren. De blir alla landlevande ryggradsdjurs förfäder.  Växterna sprids nu snabbt på land  och  en ny typ av fortplantningsorgan utvecklas – fröet.

 

Här hittar du perioden devon när du är i utställningen.

Karta som visar var perioden finns i utställningen.

Karbon

359-299 miljoner år före nutid

Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. Ryggradsdjuren utvecklar ägg med skyddande fosterhinnor. Den absolut viktigaste anpassningen till ett liv på land.  Ett annat evolutionärt steg som märks väl, är uppkomsten av de första skogarna med gigantiska träd.

 

Här hittar du perioden karbon när du är i utställningen.

Karta som visar var perioden finns i utställningen.

Perm

299-252 miljoner år före nutid

Fröväxter blir allt vanligare och ormbunksväxterna trängs undan. Nya grupper av kräldjur dyker upp. Groddjuren blir färre på grund av konkurrens från nya arter och det allt torrare klimatet. I slutet av perioden inträffar det största massutdöendet hittills på vår planet. Det drabbar framför allt livet i haven.

 

Här hittar du perioden perm när du är i utställningen.

Karta som visar var perioden finns i utställningen.

Trias

252-201 miljoner år före nutid

Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas förfäder, och i sötvattnen lever de tidigaste krokodilerna. I luften flyger flygödlor och på land dyker de allra första dinosaurierna upp. Även däggdjurens förfäder utvecklas nu.

 

Här hittar du perioden trias när du är i utställningen.

Karta som visar var perioden finns i utställningen.

Jura

201-145 miljoner år före nutid

Under jura utvecklas fåglarna och insekter börjar pollinera växter. De olika dinosaure­arterna varierar mycket i form, storlek och utseende, och de första dägg­djuren börjar utvecklas. Alla dessa evolutionära händelser är avgörande för hur vår värld ser ut idag, med alla däggdjur, fåglar och insekterna som den mest artrika djur­gruppen på jorden.

 

Här hittar du perioden jura när du är i utställningen.

Karta som visar var perioden finns i utställningen.

Krita

145-66 miljoner år före nutid

På land utvecklas blomväxterna i snabb takt. De kött­ätande dinosaurier blir de största land­levande rovdjur som någonsin har existerat. I havet finns nu en stor art­rikedom av sjöborrar, snäckor och musslor men även effektiva rovdjur som mosasaurier, benfiskar och kräftdjur med kraftiga klor.  Men tre fjärde­delar av alla jordens djur- och växt­arter dör ut i slutet av krita.

 

Här hittar du perioden krita när du är i utställningen.

Karta som visar var perioden finns i utställningen.

Paleogen och neogen

66-2,6 miljoner år före nutid

Paleogen varar mellan 66 och 23 miljoner år före nutid och neogen sträcker sig fram till att de stora istiderna börjar 2,6 miljoner år före nutid. Nu utvecklas nästan alla djur och växter som finns på jorden idag. Men djuren och växterna har ofta en helt annorlunda utbredning, som palmer på Svalbard och krokodiler i nordligaste Kanada.

 

Här hittar du perioderna paleogen och neogen när du är i utställningen.

Karta som visar var perioden finns i utställninge.