Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas förfäder, och i sötvattnen lever de tidigaste krokodilerna. Luften intas av flygödlor. Och på land dyker de allra första dinosaurierna upp, för ungefär 230 miljoner år sedan.
En annan viktig händelse är att däggdjurens förfäder gör entré på jorden.
I början av perioden dominerar olika däggdjurslika kräldjur på land. Men så börjar en hel rad nya grupper med kräldjur utvecklas – och utveckling går fort.
Mest framgångsrika är de kräldjur som har två hål i sitt kranium. De utvecklas till en grupp som kallas för härskarödlor, Archosaurier. Vissa blir så småningom krokodiler, medan andra utvecklas till dinosaurier.
Coelophysis, den första kända rovdinosaurien.
Bild: Simon Stålenhag
Snart finns också många olika grupper med dinosaurier. Bland rovdinosaurierna finns Eoraptor i Argentina och Coelophysis i Nordamerika. Nu lever också växtätare som den sju meter långa Plateosaurus. Den blir en av de vanligaste dinosaurierna i Europa.
Redan under perm finns ryggradsdjur som kan glidflyga. Men de första aktivt flygande ryggradsdjuren är flygödlorna. De är släkt med dinosaurierna som finns i slutet av trias.
Eudimorphodon, en flygödla från trias.
Bild: Simon Stålenhag
De första flygödlorna har en lång svans som kunde balansera deras flygning. De är relativt små rovdjur med vassa tänder och de lever antagligen av insekter och fisk. Deras mest typiska drag är så klart vingarna som utvecklas från frambenen och handen.
Samtidigt som olika kräldjur konkurrerar på land, återvänder andra till havet. Med tiden blir de allt mer specialiserade för ett liv i vatten. Hos alla grupperna blir benen kortare och tillplattade för att fungera i vattnet.
Nothosaurus, ett av de kräldjur som vände tillbaka till havet.
Bild: Nobu Tamura
Till dessa kräldjur hör de delfinliknande fisködlorna och Nothosaurus, som senare utvecklas till svanödlor.
I utställningen kan de se ett äkta fossil av Keichousaurus, en annan av svanödlornas förfäder.
Tidigt under perioden finns köttätande kräldjur som så småningom blir däggdjurens förfäder. Det som skiljer just dem från andra kräldjur som lever på land är kraniet – de har bara ett hål i kraniet, precis som nutida däggdjur.
Modell av cynodont, ett köttätande kräldjur från trias som är mycket likt ett däggdjur.
Foto: Thomas Mörs
Från dessa kräldjur sker utvecklingen till däggdjur i många steg under nästan 40 miljoner år, fram till slutet av perioden trias.
Cynodonter är en grupp mycket däggdjurslika kräldjur som lever under trias. Deras specialiserade fram, hörn- och kindtänder liknar däggdjurens. De har också en sluten gom som gör att de, precis som vi, kan andas och tugga mat samtidigt.
Cynognathus tillhör gruppen cynodonter.
Bild: Jacksonwarrior
Djurens kotor i ryggraden utvecklas och specialiseras. En diafragma i bröstkorgen gör att de kan andas effektivare. Vi tror att cynodonterna var pälsklädda.