Hur och varför
Vi vet inte orsakerna till den enorma ökning av antalet arter som kallas den kambriska explosionen.
En teori bygger på att jordens rotation kan ha ändrats. En annan antar att evolutionens hastighet ändras efter någon viktig förändring, som uppkomsten av kroppshåla eller ögon. Andra förespråkar ökning av viktiga näringsämnen i havsvattnet som orsak.
Det finns ännu fler teorier. Men de troligaste förklaringarna handlar om ökad halt av syre, lediga ekologiska nischer och nya livsstilar.
Några av alla de djur som uppstod under den kambriska explosionen.
Bild: Anders Rådén
Ökad syrehalt
Den mest använda teorin är att syrehalten i atmosfären ökar. Stora och rörliga djur har en relativt hög ämnesomsättning och det kräver god tillgång på syre.
Syrehalten måste nå över en viss tröskelnivå för att organismerna ska kunna tillverka vissa ämnen. Ett exempel är kollagen, en viktig byggsten hos alla djur.
Den här höga nivån kan ha uppnåtts strax innan eller i början av kambrium – men också långt tidigare. Här är forskarna oense och teorin är alltså omstridd.
Ledig plats
En annan förklaring till den snabba utvecklingen av djurlivet under kambrium är stor tillgång på lediga nischer. De första djuren som aktivt söker föda har oändliga möjligheter att utnyttja alla lediga miljöer.
Nischerna fylls sedan upp steg för steg, i takt med att nya organismer med nya levnadssätt utvecklas. Samspelet mellan olika djur ökar och arterna skapar nya livsmöjligheter åt varandra.
Så småningom ökar konkurrensen om utrymmet. Det tvingar också fram en snabbare artbildning och allt större specialisering.
Nya livsstilar
Under kambrium utvecklas avancerade samspel mellan organismer för första gången, som små, sammansatta ekosystem.
Fossila krypspår. De tubformade gjordes av maskar som grävde i sedimentet. De större, konformade spåren gjordes av trilobiter eller andra leddjur.
Foto: Bengt Olofsson
Växtätare som lever på att skrapa i sig alger eller fastsittande organismer som filtrerar plankton blir mat åt rörliga djur. Små rörliga djur blir i sin tur bytesdjur åt större rovdjur.
Bevis för denna process finns som fossilt maginnehåll och som fossila spår efter djur som sökt föda. Grävspåret kan ha bildats när ett leddjur grävt efter maskliknande smådjur i sedimentet.
Fossil och evolution
Det här är en del av utställningen Fossil och evolution, som visas på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
