Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter och deras uppkomst är en stor evolutionär händelse.
De första djuren på land kommer också nu. I haven är den stora nyheten fiskar som har käkar och tänder istället för ett hål som mun.
Redan under ordovicium började växter kolonisera land. Men under silur utvecklas de första kärlväxterna. De har två system av långa, rörformade celler som kallas kärl, och som leder genom hela växten.
Det ena kärlet leder vatten och det andra näring till och från alla växtens delar. Detta gör att till exempel vatten kan sugas upp från marken via rötterna och transporteras ända upp till toppen av växten.
Uppkomsten av dessa kärl gör att gröna växter på allvar börjar kolonisera miljön på land. Idag är alla landväxter utom mossor kärlväxter, från de minsta blommor till de högsta träd.
Rekonstruktion av Cooksonia.
Bild: Nobu Tamura
De tidigaste kärlväxterna är små, mindre än fem centimeter höga, saknar blad och lever på fuktiga platser. De tillhör en utdöd grupp, utan några nutida nära släktingar.
Deras förfäder liknade vattenlevande grönalger, som kallas kransalger.
De allra första ryggradsdjuren är fiskar som saknar käkar och tänder att tugga med. De sög i sig näring ur bottensedimenten med sina munhål, eller filtrerade födan ur vattnet. De kunde också leva som parasiter, som dagens nejonögon.
Tidig rundmun, som saknade käkar och tänder och sög i sig näring ur bottensediment.
Foto: Annica Roos
Men under silur händer något nytt. Rörliga käkar utvecklas, som gör att ryggradsdjuren kan svälja stora byten – de kunde leva som rovdjur.
Pansarhajarna är de första fiskarna med käkar. De förekommer från sen silur, har sin storhetstid under devon men dör ut i samband med det stora utdöendet i slutet av devon.
Den här pansarhajen är från devon, men de första utvecklades under silur.
Bild: Nobu Tamura
Under silurtiden utvecklas flera olika fiskgrupper som har tänder. Idag dominerar fiskar med käkar och tänder nästan totalt på jorden.
Under silur banar landväxterna väg för de första djuren på land eftersom de utgör en ny typ föda. De tidiga landdjuren är ganska lika sina marina släktingar, som de havsskorpioner du kan se framför dig, och de klarar sig troligen både i havet och på land.
Forskare har också hittat fossil av olika kvalster och mångfotingar. Och så finns det spår efter de första insekterna, släkt med de silverfiskar som ibland huserar i badrummen.
Vissa djur åt döda växtdelar, medan andra var rovdjur. För att komma undan rovdjuren utvecklas olika skydd och försvar bland de som blev jagade.
Dessa anpassningar fick evolutionen på land att ta fart med en mångfald av arter i olika miljöer.
Silverfisk, en av jordens äldsta insekter. Kanske du har några i ditt badrum? Och nog syns likheter med havsskorpionen från silur.
Bild havsskorpion: Anders Rådén
Foto silverfisk: Christian Fischer