Blomväxternas framgång

Den snabba utvecklingen av blomväxter under krita beror troligen på uppkomsten av blomman. Blomman är specialiserad för fortplantning med hjälp av insekter eller andra djur.

Fortplantningsorganen är ståndarna och pistillerna. Många blommor utvecklar dofter och stora, färggranna kronblad för att locka till sig insekterna.

Men det mest utmärkande för blomväxterna är att fröna är gömda i en frukt. Därför kallas blomväxter också för gömfröiga.

De första fröväxterna, som utvecklades redan 240 miljoner år tidigare, hade sina frön placerade helt öppet eller i olika sorters kottar. De saknade också kronblad och foderblad, och kallas därför nakenfröiga växter. Dit hör alla dagens barrträd.

Idag känner forskarna till omkring 300 000 olika blomväxter. Av nakenfröiga växter finns bara cirka 900 arter, men de var betydligt mer artrika före blomväxternas uppkomst.

Det är alltså troligt att utvecklingen av olika blomtyper leder till blomväxternas enorma framgång under krita. Parallellt utvecklas allt fler insektsarter, som var anpassade till att pollinera olika sorters blommor.

Insektspollinering är en stor fördel för växterna. Pollen kan spridas mellan olika individer på ett säkert sätt, och risken för självbefruktning och inavel minskar. Växten behöver inte heller bilda så stora mängder pollen som om spridningen hade skett med vinden.

Även för insekterna innebär pollineringen en fördel. De får tillgång till en fantastisk energikälla i form av energirikt pollen eller nektar.

Insekternas och blommornas snabba utveckling under krita har effekt för nästan alla landlevande ryggradsdjur. Det är nu de flesta nutida groddjuren, ödlorna, ormarna, fåglarna och däggdjuren utvecklas. Många av dem var små insektsätare eller allätare.

Allt fler insektsarter gör att fler insektsätande ryggradsdjur uppkommer. Sambandet mellan evolutionen av de nutida däggdjuren och blomväxternas och insekternas utveckling är väldigt tydlig.

Insekternas succé

Av dagens 1,2 miljoner kända djurarter är 1 miljon arter insekter. En viktig orsak till denna totala dominans är insekternas samevolution med blomväxter som inleds under krita. Fler och fler värdväxter utvecklas som de olika insektsarterna kan utnyttja.

Men det finns fler orsakerna till att insekterna är så artrika. De har en god spridningsförmåga eftersom de flesta arter kan flyga. De förökar sig också snabbt. Insekter som bin, getingar och myror bildar samhällen. Samarbetet ger dem fördelar när det gäller till exempel att hitta föda och skydd.

En annan anledning till att insekterna är så framgångsrika beror på deras utveckling från ägg till vuxen insekt.

De första insekterna, som levde för 400 miljoner år sedan, hade ingen förvandling alls. Ur ägget kom en liten insekt som bara växte till i storlek. Än idag finns sådana insekter, som hoppstjärtar och silverfisken som brukar trivas i våra badrum.

Idag har 85 procent av alla insekter fullständig förvandling. Innan insekten blir vuxen genomgår den både ett larv- och ett puppstadium.

Fördelarna med detta är att larven och den vuxna insekten kan äta olika saker och leva på olika ställen. De slipper konkurrera om mat och plats.

Larven kan leva i en miljö som den vuxna insekten inte klarar av. Puppan kan överleva om miljön blir otrevlig, till exempel på vintern eller om det blir dåligt med mat.