Nu sker en kraftig utveckling av nya däggdjur. Precis som under tidigare perioder spelar lediga ekologiska nischer en viktig roll.
Några djur återgår till ett liv i haven, andra sprids över jorden i takt med att kontinenteras lägen förändras.
De första däggdjuren utvecklades ungefär samtidigt som dinosaurierna. De fanns alltså på jorden i många miljoner år innan det stora utdöende då nästan alla dinosaurier dog ut. Framför allt var dessa tidiga däggdjur nattaktiva smådjur som levde i skuggan av dinosaurierna.
Men när så gott som alla de stora landlevande djuren dör ut vid kritas slut, så öppnas nya nischer för däggdjuren. De kan nu utnyttja de resurser som dinosaurierna hade levt av. Följden blir en kraftig utveckling av nya däggdjursgrupper.
Paraceratherium, en noshörning utan horn, är ett exempel på de nya stora däggdjur under paleogen och neogen. Den var det största landlevande däggdjuret som någonsin funnits, och kunde väga 20 ton - drygt tre gånger mer än en afrikansk elefant!
Bild: Public Domain.
Valarna lever hela sitt liv i vatten, men de utvecklades från landlevande växtätare. Denna evolution är ett av flera exempel på hur landlevande ryggradsdjur anpassats till ett liv i vatten. Fisködlor, svanödlor och mosasaurier gjorde var och en liknande resor under trias och krita. Nu under paleogen och neogen är det valarnas tur.
Stegvis utveckling av valarna. Dagens valar har nästan bara bäckenben kvar.
Bild: Wikipedia.
Anledningen till att djuren återvänder till havet är att det finns gott om mat där. Men livet i havet ställer krav på djuren:
Kamelerna är en berest djurgrupp. De utvecklas först i paleogenperioden i Nordamerika. I neogen sprids de över världen, inledningsvis till Asien, Europa och Afrika via Berings Sund. Sedan, när landkontakten Panamanäset bildas, fortsätter de spridas över till Sydamerika.
Rekonstruktion av Camelops, ett tidigt kameldjur som levde i Nordamerika under paleogen.
Bild: Sergiodlarosa
De ursprungliga kameldjuren i Nordamerika dog senare ut och idag finns de bara kvar i Afrika och Asien (kameler och dromedarer) och i Sydamerika (lamadjur).
Kameldjurens utbredning idag är alltså ett resultat av två saker: dels förändringar i kontinenternas läge och utseende som gjorde det möjligt för dem att sprida sig till nya områden, och dels utdöenden som isolerar de arterna som är kvar ifrån varandra.
Kameldjurens ursprung och nutida utbredning.
Bild: Annica Roos
Det här är ett vanligt mönster i evolutionen under paleogen och neogen. När kontinenternas lägen förändras får organismer av olika slag möjlighet att sprida sig till nya områden. Nya arter kan utvecklas och andra dör ut när de utsätts för nya konkurrenter.
Förbindelsen mellan Nord- och Sydamerika är ett välkänt exempel. När Panamanäset bildas för cirka 3 miljoner år sedan sprids olika djurgrupper som varit isolerade på den ena kontinenten till den andra. Till exempel sprids hästar, kameler och olika rovdjur från nord till syd. Färre arter sprids åt andra hållet, men bältdjur och opossum är ett par exempel.