Djur och växter i ett naturligt parklandskap

Bohlinia attica

För cirka 8 miljoner år sedan strövade giraffer omkring i skogar och öppna landskap i Europa. Det fanns också giraffer i Kina.

Bohlinia är antagligen släkt med de giraffer som finns idag. Bohlinia hade långa ben och en lång hals precis som dagens giraffer. De små tänderna tyder på att de mest åt blad och inte gräs vilket sliter mer på tänderna.

Namnet Bohlinia har den fått efter den svenska forskaren Birger Bohlin (1898-1990) som arbetade med dinosaurier och fossila däggdjur. 

Hippotherium gracile

Tänderna från denna medelstora häst är mindre än nutida hästars tänder. Det tyder på att de inte bara åt gräs utan även löv. När man äter gräs måste djuret ha kraftigare tänder eftersom gräs sliter mer på tänderna än vad blad gör.

Hippotherium tillhör en grupp av hästar som var vanliga på gräsmarker i Nordamerika, Eurasien och Afrika för cirka 8 miljoner år sedan. Den här skallen är från en hingst. 

Myrica lignitum

Familjen porsväxter består av buskar och träd och finns över
nästan hela jorden. Det största släktet är Myrica och olika arter av Myrica hade en stor spridning på norra halvklotet under paleocen och neogen.

I dag finns bara en art kvar i tempererade områden. Det är den pors som oftast växer i torvmossar i Sverige men som också finns i andra delar av Europa och Nordamerika. Alla andra arter av Myrica finns i varma tempererade till subtropiska områden. 

Quercus pseudocastanea

Det här flikiga bladet är från en lövfällande ek. Dessa ekar bildade glesa skogar i ett varierat landskap i västra Eurasien. I detta blandlandskap levde även många olika hov- och klövdjur som till exempel giraffer, hästar och gaseller. Du kan också se fossil av dem här i montern.

Gazella gaudryi

Fossil av en gasells pannben med delar av hornen. Fyndet visar att det fanns stora grässlätter i Europa för ungefär 8 miljoner år sedan. Vi vet det eftersom gaseller lever på savanner och stäpper idag. 

Alnus cycladum

Moderna släkten av björkfamiljen såsom björk och al levde redan
för 60-50 miljoner år sedan. De växte i skogar och fuktiga skogar. För mellan 10-6 miljoner år sedan växte denna al, Alnus cycladum runt sjöar och vattendrag i ett parkliknande landskap i Grekland.

De flesta alarter växer längs floder, sjöar och i våtmarker och det viktigaste för dem är att det finns vatten, och inte hur klimatet är. Därför kan olika arter av al fortfarande växa i strandskogar i torrare delar av Medelhavet men också bredvid en fjällbäck i Alperna.

Quercus drymeja

Ekar med vintergröna blad är vanliga i Medelhavsområdet. Därför
har forskare antagit att det var medelhavsklimat i Europa för cirka 11 miljoner år sedan eftersom fossil av ekblad liknar dagens vintergröna ekar. Nu vet vi att de är närmast släkt med ekar som växer söder om Himalaya och i östra Asien. Det visar att de trivdes i ett klimat med årstider där somrarna inte var så torra.

Dessa vintergröna ekar växte tillsammans med lövfällande ekar i både täta och mer öppna skogar på bergiga områden i västra Eurasien i neogen.

Quercus drymeia

Ekar med vintergröna blad är vanliga i Medelhavsområdet. Därför
har forskare antagit att det var medelhavsklimat i Europa för cirka 11 miljoner år sedan eftersom fossil av ekblad liknar dagens vintergröna ekar. Nu vet vi att de är närmast släkt med ekar som växer söder om Himalaya och i östra Asien. Det visar att de trivdes i ett klimat med årstider där somrarna inte var så torra.

Dessa vintergröna ekar växte tillsammans med lövfällande ekar i både täta och mer öppna skogar på bergiga områden i västra Eurasien i neogen.