Trädet Knightiophyllum wilcoxyanum har inte några släktingar kvar idag.
Bladet kommer från en utdöd trädart som tillhör bokfamiljen. Träden bildade stora skogar längs floderna i Klippiga bergen.
Frukterna, som du ser på illustrationen, liknar inte alls de frukter som bokträd har idag.
Bladet har, tillsammans med många andra liknande blad,
hittats i östra USA och i Europa. Forskarna vet inte från vilken släkt eller familj det är.
Blad som ser ut så här hittas oftast på träd som växer i fuktiga subtropiska- och tropiska skogar. Det gör att vi ändå kan förstå att USA och Europa hade ett varmt och fuktigt klimat för cirka 50 miljoner år sedan.
Cinnamomums bladnerver är gaffelgrenade. Kanelträdens blad har liknande bladnerver och tillhör också släktet Cinnamomum. Både denna art och kanel tillhör familjen lagerväxter.
Fossila fynd visar att skogarna i västra Euroasien under paleogen och neogen delvis liknade lagerskogarna som växer på Kanarieöarna i dag.De flesta lagersläktingar växter i dag i Sydamerika och Sydostasien, men kanelsläktingar hör hemma i Australien och Asien.
Avokadon däremot växer i Mexiko och Centralamerika. Äkta lager, som våra lagerblad kommer ifrån, hittas i medelhavsområdet.
Bladen är från en utdöd almart, Cedrelospermum lineatum.
För ungefär 30 miljoner år sedan bildade Cedrelospermum lineatum och Fagopsis skogar längs floderna i Klippiga bergen. För cirka 25 miljoner år sedan försvann de från USA men i Europa fanns Cedrelospermum kvar till för cirka 6 miljoner år sedan.
Bladen är från en utdöd almart, Cedrelospermum lineatum.
För ungefär 30 miljoner år sedan bildade Cedrelospermum lineatum och Fagopsis skogar längs floderna i Klippiga bergen. För cirka 25 miljoner år sedan försvann de från USA men i Europa fanns de kvar till för cirka 6 miljoner år sedan.
Den bevingade frukten kommer från en utdöd trädart som
tillhörde familjen valnöt. Den dog ut för cirka 10 miljoner år sedan.
Fossilet har en bevingad frukt med ett frö i mitten.
Trädet Alianthus confucii, växte över stora delar av norra halvklotet under paleogen och neogen. Det intressanta är att alla nu levande arter av Alianthus växer i tropikerna, från västra Kina till Sydkorea och norra Australien. Det tyder på att detta släkte har sitt ursprung i tempererade områden, men spreds till tropikerna under neogen.
Trädet skulle klara av klimatförhållandena i Europa idag, de försvann från Europa sent i neogen och har inte kunnat återkomma. Dock är de vanliga som planterade träd.
Macrocranion var en smidig och snabbspringande insektsätare som levde i Europas och Nordamerikas skogar under paleogen. En av de två Macrocranion arter som forskare har hittat i Messel hade taggig päls, ungefär som en igelkott. I magen på dem har man hittat myror men även små fiskar, vilket tyder på en allsidig kost för detta lilla däggdjur.
Det perfekt bevarade skelettet är typisk för lokalen Messel, där det har hittats många välbevarade fossil.
Fladdermusen är ett exempel på ett alldeles särskilt fint bevarat fossil från Messel, en plats med unikt välbevarad fossil. Fladdermöss från Messel är bland de äldsta av denna däggdjurgrupp och ändå ser de mycket moderna ut.
I fladdermusens mage fann man nattfjärilar, vilket betyder att fladdermöss använde ekolokalisering redan för mer än 48 miljoner år sedan.
Vingproportionerna skilde sig åt mellan olika arter. De var långa och smala för fladdermöss som flög snabbt ovanför trädkronorna. De som flög lågt över skogsmarken hade korta och breda vingar, likt fossilen av den lilla Palaeochiropteryx.
Underkäken tillhör Megacerops, ett gigantiskt uddatåigt hovdjur som levde i Asien och Nordamerika. Även om Megacerops var större än någon nu levande noshörning, levde den i täta skogsområden och åt växter, mest blad.
Megacerops, som betyder stort behornat ansikte, hade ett par stora och trubbiga horn på nosen, som troligen var täckta med hud. Megacerops är släkt med hästar.
Palaeotherium var ett tidigt hästsläkte som levde i Europa under paleogen. De hade relativt korta ben med fyra hovar på frambenen och tre på bakbenen. De liknade tapirer och beskrevs först som en tapirsläkting av forskarna.
Arter av Palaeotherium varierade i storlek, allt från små som rävar till stora som dagens hästar. Fossilet tillhör Palaeotherium medium och var, som namnet antyder, medelstor. Den levde i tropiska, sumpiga skogar och åt löv och andra mjuka växter. Palaeotherium dog ut för mer än 28 miljoner år sedan och ersattes av tretåiga hästar under neogen. Du kan se fossil av dem i montern här bredvid.
I utställningen ”Den mänskliga resan” kan du läsa mer om hästarnas evolution.
Diplobune var en stor partåig växtätare som bara fanns i Europa. Den levde i fuktiga, varma skogar under paleogen.
Diplobune är precis som Cainotherium, i samma monter, släkt med kameler.
Nimravus var en ganska smäcker köttätare, ungefär stor som ett lodjur. Den jagade antagligen fåglar och mindre däggdjur i de tropiska skogarna i Europa.
Nimravus är ett falskt sabeltandat kattdjur, eftersom det inte tillhör samma familj som alla nu levande kattdjur och äkta utdöda sabeltandade kattdjur.
Adapis var en tidig apa som levde i tropiska skogar i Europa och Nordamerika under mitten av paleogen.
Systematiskt är familjen Adapidae nära släkt till Strepsirrhini som omfattar lemurer, loris och galagoer. Fossil av apor är sällsynta, på grund av att de levde i miljöer där fossil inte bildas så lätt.
Cainotherium commune var ett partåigt hovdjur som var ungefär lika stor som en kanin. Rörelsemönstret, kroppsformen, käken och att den åt växter påminde också om en kanins levnadssätt.
Dessa små hovdjur fanns bara i Europa och var vanliga i täta och fuktiga skogar i paleogen och i början av neogen.
Cainotherium är troligen släkt med kameler.
Diplobune var en stor partåig växtätare som bara fanns i Europa. Den levde i fuktiga, varma skogar under paleogen.
Diplobune är precis som Cainotherium, i samma monter, släkt med kameler.