Ekosystem från Skåne under trias.

Elatides sternbergii

Det fanns många barrväxter i trias som hade små taggiga blad precis som detta exemplar från kolfälten i Bjuv.

Barrträden var troligtvis några av de högsta träden i trias.

Dictyophyllum exile

Den här växten tillhör familjen Dipteridaceae och var en av de största ormbunkarna som fanns i Skåne under trias. Idag finns dess släktingar bara kvar i tropikerna.

Scanilepis dubia

Scanilepis var en stor fisk och namnet betyder "fisk från Skåne". Kroppen var täckt med tjocka, hårda fjäll, vilket är typiskt för tidiga fiskar.

Stora individer av Scanilepis var ännu farligare rovdjur än groddjuret Gerrothorax, som levde i samma ekosystem som Scanilepis.

Ricciopsis florinii

Dessa små levermossor från kolfälten i Skåne liknar den moderna levermossan Riccia. De är bland de enklaste av landväxter. De består av en växtkropp som saknar rötter, stjälkar och blad.

Podozamites lanceolatus

Bredbladiga barrträd som Podozamites var vanliga i skogarna under trias och jura. Liknande blad har idag vissa arter av brödgranssläktet,  Araucariaceae, som växer i de fuktiga tropiska och subtropiska skogarna i sydvästra Stilla havet.

Ctenis nilssonii

Kottepalmer, såsom Ctenis, utgjorde undervegetation i de låglänta skogarna i södra Sverige under trias. Deras bladform liknar bladen av Bennettitider, men de två grupperna var inte nära släkt. Det är ett exempel på parallell evolution.

Hyllingea svanbergi

Hyllingea levde i Skåne under yngre trias. På fossilet, som visar buksidan, kan du se käkar med rader av tänder, plattor som täcker gälarna, den stora, vänstra bröstfenan och stjärtfenan. Ryggsidan visar det kraftiga skallbenet.

Hela kroppen är täckt av tjocka, mönstrade fjäll. Både skallbenet och fjällen är täckta av hård, glänsande emalj.

Nilssonia pterophylloides

Nilssonia brukar räknas till kottepalmerna men tillhör troligen en egen växtgrupp.

På Naturhistoriska riksmuseet forskar vi vidare om Nilssonia för att få mer kunskap om detta utdöda släkte.

Namn

Det här är ett ormbunksblad från en kungsbräken, Cladophlebis. De var mycket vanliga i Sverige under jura men även på andra platser. Dessa ormbunkar växte antagligen i stora mängder i skogarna under jura och de kan ha varit vanlig mat för några av de mindre växtätande dinosaurierna.